Klicka här nedan för att lyssna på detta poddavsnitt på Spotify:
Klicka här nedan för att lyssna på detta poddavsnitt direkt i din webbläsare:
Hola señoras y señores och alla hundar där ute, varmt välkomna till Skandinaviens varmaste podcast – Gran Canaria Podden. Oavsett om du är ute och går med hunden i Storvreta eller om du sitter på cykeln på väg upp till Pico de las Nieves här på Gran Canaria – varmt välkommen hit!
Jag håller låda här i Gran Canaria Podden ett par gånger i veckan heter Patrik ”Putte” Appelquist och idag tänkte jag att vi ska snacka lite om hundar, vovvar, pälsklingar, ja människans bästa vän helt enkelt.
Det finns ju lite teser om att Gran Canarias namn kommer från just hunden. Tesen är att ”Gran” skulle betyda stor och att ”Canaria” skulle vara nån variant av ”Can” som betyder hund. Tillsammans så blir det alltså stor hund. Tesen låter ju i viss mån rimlig men ja det är nog och förblir en tes, för riktigt säkert vet man inte och det finns många långt gående debatter om namnets ursprung där ute.
Men, Gran Canaria har ju de facto en speciell relation till vovvar. Ni som har lyssnat på avsnitt #36 som heter ”Har Kanarieöarna och Gran Canaria egna flaggor” kommer säkert ihåg att jag pratade om vovvarna som finns gestaltade i Gran Canarias vapensköld. Dom hamnar ju inte där av en slump så att säga.
Men vilka hundraser kommer från Gran Canaria då? Vad är det för typ av hundar och hur användes dom förr?
Om detta mina vänner, ska vi snart bli varse!
Gran Can betyder alltså stor hund. Men om Gran Canarias namn kommer därifrån är alltså lite mer oklart. Det man vet är att hundar länge har funnits på Kanarieöarna och Gran Canaria och att ursprungsbefolkningen använde hundar för att valla och vakta sina boskapsdjur. Efter spanjorernas intågande under 1400-talet så började man även använda hundarna vid slakt. Hundarna kunde tvinga in boskapsdjuren till slaktstället och dessutom hålla fast djuret så att slaktaren kunde göra sitt.
När engelska handelsmän började komma till Kanarieöarna runt 1500-talet så tog de även med sig sina hundkamp-traditioner. På ön fanns redan en stor hundras och den korsades med britternas redan framavlade kamphundar och sen följde en lång tradition av hundfighter ända in i mitten av 1900-talet då det horribla djurplågeriet förbjöds.
Hundar har även använts flitigt inom den spanska omtalade traditionen tjurfäktning. Man skickade ofta in hundar för att distrahera tjuren när det behövdes för att beskydda tjurfäktaren och banderiljärerna. Hundar ska även ha använts efter tjurfäktningen för att binda tjuren om tjurens liv mot förmodan skulle skonas.
Ja säga vad man vill om engelska och spanska djurtraditioner som kom utifrån till Gran Canaria. Det är vad det är. Kanske va ursprungsbefolkningen bättre med djuren. Det är svårt att säga. Men, man har hittat gravar där hundar gör sina människor sällskap. Man tror med andra ord att hunden har offrats om denses människa dog. Och sen har man begravt dem båda i samma grav så att de fick en sista vila tillsammans.
Vilka hundraser kommer från Gran Canaria?
Det finns egentligen två hundraser som man mer eller mindre konstaterat kommer från Gran Canaria och som RSCE (Real Sociedad Canina de España), dvs Spaniens nationella kennelklubb, har erkänt. Den ena heter Podenco Canario och den andra heter Perro de Presa Canario eller ”Dogo Canario”.
Podenco Canario
Podenco Canario ser, i mina högst otränade hundögon, ut lite som en greyhound. För dom heter väl så dom där hundarna som springer snabbt som satan och som man tävlar med? Nåväl, ni förstår vad jag menar. Den ser ut lite som en sån. Den är späd i kroppen, runt 53-64 cm i mankhöjd, väger mellan 10-30 kg, har kort slät päls, relativt långa ben och en spetsig nos och stora öron som kan stå rakt upp. De kommer i färgerna vit, fawn, röd och brindle. Och har jag förstått det hela rätt så är fawn typ ljusbrun / sandfärgad och brindle är som en täckning bestående av 2-3 matchande toner av en färg som skapar en nästan tiggerrandig effekt. Boxerhundar brukar la ha sån täckning tror jag.
Den här typen av hund tros ha funnits redan för 7000 år sedan då man har funnit kvarlevor i faraoners gravar. Ja inte på Gran Canaria då utan där faraoner levde då så klart. Hur eller hur så har rasen inte utvecklats så mycket eller blandats ut så mycket eftersom den i princip enbart har funnits här. Det är lite coolt.
Det här är en energisk, uthållig och intelligent vovve som är snabba och deras naturliga jaktinstinkt gör dem till ena riktiga fenor på att jaga småvilt som kaniner och harar.
På grund av deras enorma energinivå så passar den här vovven bra som sällskapshund för människor som lever väldigt aktiva liv och som kan tillgodose hundens behov av att göra av med energi. Podenco Canarion är blyg / undergiven och väldigt lojal och trogen sin människa. Den är gosig med familjen, är social med andra hundar men kan ha lite svårt för nya miljöer och nya människor.
Perro de Presa Canario eller Dogo Canario
Den andra rasen som kommer från Gran Canaria är ”Perro de Presa Canario” eller ”Dogo Canario”. Den här fyrbentingen påminner om en Mastiff och om jag förstår det hela rätt så kallas den ibland även för Canary Mastiff.
Det här är en muskulös vovve med fyrkantigt huvud och en bred kraftig nos. Den har en kort slät päls och har vanligtvis någon eller några nyanser av brunt men vissa organisationer menar att den även kan vara helsvart. Den blir mellan 57 och 61 cm i mankhöjd och väger mellan 50-57 kilo. En ganska rejäl bit med andra ord.
Den här hundrasen är en av de äldsta hundraserna från Spanien och har använts för att vakta boskap och egendom i århundraden. På grund av sin fysik va den mäkta populär under hundkampernas tid men efter förbudet i mitten på 1900-talet så va det färre och färre som födde upp den här rasen och faktum är att den till och med höll på att försvinna redan på 60-talet. Men på 70-talet började den återhämta sig igen och idag finns det ett ganska stort intresse för den här anrika Gran Canariska rasen som dessutom är Gran Canarias nationalsymbol.
Perro de Presa Canario användes tidigare inom tjurfäktningen och finns med på listan över ”potentiellt farliga” hundar i Spanien och av den anledningen finns det vissa lagar och regler som reglerar ägandet av denna ras. Det kan tex handla om att man måste registreras som ägare, krav på ålder och träningskrav, försäkringskrav, när hunden ska vara kopplad, om munkorg måste användas osv osv osv.
Annars har den här gosiga fyrbentingen en stark, beslutsam och självsäker personlighet som är modig och lojal. Dom kan vara lite reserverade för främlingar och har en naturlig vakt och skyddsinstinkt. Det här är en intelligent hund som kräver mycket träning och en erfaren människa som kan hantera styrkan och beslutsamheten. Den har, precis som Podenco Canario mycket energi och behöver därför få möjligheten att göra av med energin. Får dom inte det så blir det ju som med vilken hund som helst, pannkaka av alltihopa. Idag används Perro de Presa Canario som sällskapshundar och vakthundar och de är oftast mycket gosiga med sina familjer och sociala med andra hundar.
Tillbaka till Perro de Presa Canarios namn
Och här råder det lite olika åsikter och det verkar vara en jäkla soppa egentligen. Vissa påstår att Perro de Presa Canario och Dogo Canario är två olika raser och andra menar att det är samma ras med olika namn. Hundens urfader, som sägs vara Manuel Curtó Gracia, är säker på sin sak och hävdar att det självfallet är två olika raser. Och kanske har han rätt. Dogo Canario är registrerad och standardiserad i FCI och Perro de Presa Canario är registrerad och standardiserad i UKC. Av en anledning tänker jag? Eller? Men samtidigt hävdar andra att kärt barn har många namn och att det bara råkar vara så olyckligt att samma ras har fått olika namn i olika hundorganisationer.
Det verkar som att det 2001, i samband med en registrering och standardisering, blev ett namnbyte till ”Dogo Canario” istället för ”Perro de Presa Canario”. Men samtidigt finns det uppgifter om att namnet ändrades 2011 till Presa Canario.
Vissa uppfödare gillade inte det nya namnet och valde istället att vara lojala mot det gamla namnet och arvet och vägrade därför ändra namnet. Spaniens motsvarighet till svenska jordbruksverket hade redan erkänt namnet ”Perro de Presa Canario” och på så vis va namnet skyddat och kunde därför fortsätta att användas. Ja det är ruskigt oklart vad som gäller här och det är säkert jätteviktigt för många och mindre viktigt för andra. Kanske är det ett fall av ”potato / potato” eller ”tomato / tomato”.
Om du som lyssnar vet vad fasen som gäller i den här soppan och vart hunden ligger begraven och kan räta ut lite frågetecken så får du gärna höra av dig till putte(snabela)grancanariapodden.se.
Och med det mina vänner hoppas jag att jag har svarat på frågan vilka hundraser som kommer från Gran Canaria. Podenco Canario och Perro de Presa Canario eller Dogo Canario eller Presa Canario.
Ni har väl inte glömt att skriva upp er på Gran Canaria Poddens Nyhetsbrev? Ni vet det där nyhetsbrevet som är fullspäckat av rabatter här på Gran Canaria. Svenska kronan är ju galet svag just nu så det skadar ju inte att spara några tusenlappar när man är här och fröjdar sig. Det är så klart helt gratis att skriva upp sig på det nyhetsbrevet och du gör det genom att surfa in på www.GranCanariaPodden.se/prenumerera.
Och sist men inte minst, tack för att du lyssnar och tack alla ni som givit Gran Canaria Podden så fina betyg i era podcastspelare. Ni är mjölken!
Ok amigos, que tengan un buen dia.
Hasta luego.
Ciao!