Här nedan kan du lyssna på detta poddavsnitt via Spotify:
Här nedan kan du lyssna på detta poddavsnitt direkt i din webbläsare:
Hola señoras y señores och varmt välkomna ska ni vara till vad folk brukar kalla för Skandinaviens varmaste podcast – Gran Canaria Podden. Oavsett om du befinner dig i Hadsels Kommun i Norge och är på väg ner till havet för årets första dopp eller om du befinner dig på stranden i Puerto Rico på Gran Canaria och preciiiiis svurit dig grön i ansiktet för att någon tagit favoritsolstolen som du alltid försöker haffa när du kommer till ön – varmt välkommen hit!
Jag som är kapten på den här gamla skutan och som håller låda i den här podden heter Patrik ”Putte” Appelquist. Och på tal om solstolar. Sol och bad är ju kanske det bästa vi d-vitamintörstande Skandinaver vet. Och det är ju faktiskt en av de främsta anledningarna till att vi flyger till Gran Canaria och Kanarieöarna. Och man blir ju sällan besviken med tanke på hur underbart vädret är här året om. För här finns ju faktiskt något för alla. Det finns fantastiska gyllene sandstränder, steniga stränder, klippiga stränder med naturliga pooler och allt däremellan. Det finns välbesökta stränder, det finns stränder som är helt öde. Det finns stränder med all service man kan tänkas behöva och det finns beach clubs och det finns stränder där du inte ser en kotte så långt ögat kan nå. Och det finns stränder där människor badar med kläderna på och det finns stränder där folk badar i födelseskruden dvs nudiststränder. Och det finns stränder där det är stora vågor och det finns stränder där vattnet ligger som en spegel på havet. Kort och gott, det finns något för alla. Och det är väl kanske delvis därför som Gran Canaria är ett sånt populärt turistmål. För det finns ett ställe för den sällskapssjuke nudisten och det finns även ett ställe för den blyge introverten med social fobi.
Men, oavsett om man tycker om att sola anus och visa upp sina familjejuveler eller inte så är det inte helt riskfritt att bada på Gran Canaria. Bakom den härliga strand- och badfasaden döljer sig en verklighet av ett mörker och ren bråd död. Något som man kanske inte gärna pratar om och som resebyråer och turistföretag inte gärna skyltar med. Kanske är det av samma anledning som man inte gärna pratar så mycket om den hälsofarliga Caliman som härjar på Kanarieöarna från och till. Kanske är det för att man inte vill skrämma bort turisterna.
Men vad är egentligen riskerna med att bada på Gran Canaria? Hur farligt är det? Hur många råkar illa ut och hur kan man undvika dödsfällan?
Om detta mina vänner, ska vi snart bli varse…
Ja ni som har vart här på Gran Canaria vet ju vilket fantastiskt sol- och badparadis det är. På vissa ställen ligger turisterna packade som valrossar och gassar sig i solen. Och lyckligtvis finns det allt som oftast badvakter på just dessa sardinstränder. Vakter som håller koll på badgästerna och som, in case of emergency, rycker ut och räddar människor som får problem där ute i plurret. Och faktum är att det händer ganska ofta för det finns mycket som kan gå fel när man badar i havet. Tro det eller ej MEN, och spetsa öronen noga nu Håkon och Sven!
Det dör fler människor i drunkningsolyckor än i trafikolyckor på Kanarieöarna!
Då förstår du kanske allvaret i det hela och varför jag väljer att ta upp det här podden. Min intention är absolut inte att skrämmas eller att avråda någon från att bada på Gran Canaria eller på någon av de andra Kanarieöarna MEN jag skulle önska att alla som turistar på Kanarieöarna blir lite mer riskmedvetna när det kommer till just bad här. Och faktum är att jag ges 6 anledningar i månaden att önska det.
Tittar vi på statistiken så dog nämligen i snitt ca 6 personer i månaden av drunkningsolyckor på Kanarieöarna förra året. Av dessa skedde drygt en tredjedel på Gran Canaria och nästan en tredje del på Teneriffa.
Och på det va det så klart många som va nära att stryka med i den här typen av olyckor. Över 150 personer hamnade i en nödsituation i havet men klarade sig. En handfull skadades väldigt allvarligt, runt 30 blev allvarligt skadade, runt 40 människor blev måttligt skadade och ett tjugotal blev lätt skadade.
Värt att tillägga är att 8 av 10 av dom som drunknar på Kanarieöarna är män. Men det är väl ingen som blir förvånad av det misstänker jag? Vi män är ju avsevärt mer riskbenägna än er kvinnor och det är obviously inte alltid till vår fördel. Jag tänker att det finns en anledning till varför medellivslängden för kvinnor är 84,9 och bara 81,6 för män i Sverige (SCB, 2023).
Jag menar, kolla bara på den tjommen som jag pratade om i förra avsnittet som körde igenom Las Palmas på elscooter i över 100 KILOMETER i timmen. Jag vågar sätta min högra arm på att den personen är va en man. Gaaaranterat!
Nej men seriöst nu, alla ni män som lyssnar där ute. Ta detta till er. Ta det lugnt när ni badar i havet på Kanarieöarna. Vattnet här beter sig inte som det gör i våra sjöar hemma i norden. Ta inga onödiga risker och utvärdera varje tillfälle var för sig och välj dina strider för bövelen. Är man över 50 år så har man inget som man måste bevisa varken för sig själv eller någon annan längre. Det är bättre att ta ett steg tillbaka så att man kommer ur situationen med livet i behåll istället.
Men vad är det då som gör att det är så många som dör i drunkningsolyckor på Gran Canaria och Kanarieöarna varje år? Ja vi ska ta en liten kik på det nu…
Vågor
En stor riskfaktor när man badar i havet på Gran Canaria är vågorna. Jag ser det nästan varje gång som jag besöker någon av stränderna som inte är skyddade av en barriär eller vågbrytare som det kallas. Har du badat på stranden i Puerto Rico eller på Amadores så har du sett dom här vågbrytarna. Det är som långa pirar som är byggda av stora stenbumlingar eller gigantiska betongblock och som endast lämnar en liten liten öppning mot stranden. Det här gör att vattnet innanför pirarna ligger mycket mycket lugnare än bortom pirarna. På Amadores är det tex väldigt sällan några större vågor om inte vindarna ligger på exakt från havet mot öppningen i piren. Då rullar ju vågorna rätt in i gapet så att säga. Men det händer ganska sällan eftersom vinden allt som oftast ligger på från öst. Och på grund av att dessa badpärlor ligger på sydvästkusten så är dom ofta helt befriade från blåst eftersom bergssidorna är som i vägen för vinden från öst. Av dessa anledningarna är ju så klart Puerto Rico och Amadores och även Amfi del Mar populära stränder för barnfamiljer.
Men jämför vi då med stränderna som ligger på sydostkusten istället. Ta tex Playa El Veril och Playa del Ingles som ligger vända MOT öst där vinden ofta kommer ifrån och som dessutom inte har någon vågbrytare så hittar vi bra mycket större vågor där. Där kan det till och med bli lite av en sport att bada och personligen kan jag tycka att det är lite kul då och då. Man kan simma ut en liten bit och vänta på en stor våg och när den kommer så simmar man med den och liksom kropps-surfar med den hela vägen in till stranden igen. Sen simmar man ut igen och fångar nästa jättevåg. Det blir lite som ett träningspass faktiskt.
Men, såhär då: hade jag släppt ut mina icke existerande barn eller min stöppliga mormor att bada själva i dom vågorna? Nej absolut inte! Vågorna på dom här stränderna kan va väldigt oberäkneliga och inte sällan är dom större och kraftigare än vad man räknade med vilket kan göra att man enkelt kan bli omkullkastad av dom. Och jag skulle säga att det är precis det jag oftast ser när jag är iväg och badar på den här typen av stränder. Personer som kastas omkull av en stor våg och sen får problem att komma upp igen eftersom vågorna inte slutar komma.
Och det är nästan alltid äldre människor det handlar om. Äldre damer och herrar som tror att dom fortfarande är 19 år och med enkelhet kan göra bakåtvolter och stå på händer om det skulle behövas. Men i själva verket är dom mycket skörare än en 19-åring och har, tro det eller ej, inte riktigt samma balans som back in the days. Och kanske har dom dessutom en lite annorlunda fördelning av lastvikten nu för tiden som påverkar rörligheten. Kanske är inte lastvikten riktigt lika jämnt fördelad som när dom va 19. Kaaaanske är det så att man är lite tyngre någonstans, vad ska vi säga, ja men kanske mitt centralt på kroppen än i övrigt liksom. Särskilt om man är svensk och inte är på tur uppe i bergen var och varannan dag som ni norrmän. Fasen det hade bannemig vart intressant att göra en studie på det. Jag sätter min högra arm på att norrmän lider av mindre fettma än vad svenskar gör. Aej fasen vi gör en liten snabb-googling på det. Annars kommer jag inte kunna sova inatt! Jaha se där ja. I Sverige räknas 9 procent av alla kvinnor som feta och i Norge är det bara 6 procent. Jag visste det! Min fördom om bekväma svenskar och hurtiga norrmän stämde. Mina fördomar är fortsatt oklanderliga!
Hur eller hur. Med eller utan naturlig livboj runt magen så ska man ta det djävulskt försiktigt på stränder där det är lite större vågor. Och särskilt försiktig ska man så klart vara om man är på en strand där det inte finns någon badvakt eller om man badar där det inte finns människor.
Vågor vid klippor
Och faktum är att man ska ha respekt för vågorna även om man skulle befinna sig på klippor också. Plötsligt kan det komma en stor rackarns våg och svepa med sig allting som ligger på klipporna ner i havet. Och att ligga kastas runt i havet och slås mot klippor gång på gång, det klarar man inte av särskilt länge. Enda fördelen är väl att lidandet eventuellt blir lite kortare. Men det är ju en klen tröst. Detta ser man tydligt om man åker till någon av dom naturliga poolerna på norra sidan av ön. Lokalbefolkningen ligger i princip alltid tryggt på betongen medans alla ”Guiris” – dvs vi utlänningar ligger långt ute på klipporna. Ibland så nära att vattnet från vågorna som slår i klipporna stänker upp på oss. Då ska det inte mycket till för att det plötsligt ska komma en lite större våg som sveper över klipporna och tar med sig allt ner igen.
Men det finns fler förrädiska naturkrafter i havet som kan släcka livsgnistor och vi ska prata om en annan av dom nu…
Strömmar
Ja en annan förrädisk naturkraft i havet är så klart strömmar. Inte sällan hänger dom ihop med stora vågor, men inte alltid. Strömmarna kan vara riktigt lömska och ibland märker man hur strömmarna liksom drar i en och gör allt dom kan för att ta med en ut i havet igen men ibland märker man knappt av det förrän man inser att man är 100 meter ifrån där man började bada.
Och vill det sig riktigt illa så kan det hela utvecklas till en dragkamp på liv och död mellan dig och havet där du gör allt du kan för att ta dig i land och havet gör allt det kan för att dra dig ut i fördärvet. Och har du otur så sugs du sakta men säkert ut mot havet istället för att närma dig stranden. Trots att du simmar så fort du bara kan.
Och vinner havet dragkampen och lyckas göra dig utmattad av fighten så har man definitivt satt sin sista potatis. Åtminstone om det inte finns livräddare i närheten. Jag känner en pensionerad livräddare i Las Palmas som berättade att hon vid flera tillfällen, långt efter att hon slutat jobba som livräddare, många gånger har vart tvungen att simma ut och rädda folk som sakta sakta började driva ut i havet och som helt enkelt blev helt utmattade av dragkampen med havet och till slut inte hade något annat val än att ge upp av utmattning och därför sögs ut i det stora blå. Och i detta fall handlar det faktiskt inte bara om äldre människor. Är man för långt ut och strömmarna är för starka så kan till och med en ung och relativt duktig simmare få det riktigt kämpigt att ta sig i land igen.
Ja på tal om just livräddare då. Ni som brukar lyssna på Veckans Gran Canaria Nyheter hörde ju häromveckan att livräddarna på Gran Canaria är mycket missnöjda med sina arbetsförhållanden. Mycket på grund av att livräddartornen är gamla och i väldigt dåligt skick och att de är gravt underbemannade. Enligt uppgifter finns det bara en livräddare per 4000 soldyrkare på Playa del Ingles tex. Så man ska inte heller vaggas in någon falsk trygghet att det är riskfritt att bada i havet med vågor och strömmar bara för att det ska finnas en livräddare någonstans på stranden. En olycka kan ske på ett ögonblick och är livräddaren två ögonblick bort så är det ändå försent.
Nu verkar det som att man planerar att utöka antalet livräddare på Gran Canarias stränder. Kanske till och med till det dubbla. Vi får väl se hur det blir med det men det hade säkerligen inte skadat. Det vore ju fantastiskt om man kunde sätta en nollvision att börja jobba mot och börja få ner antalet människor som omkommer varje månad från 6 till en siffra mycket närmare 0.
Sen ska vi komma ihåg det att dom allra flesta stränderna på Gran Canaria inte har några badvakter alls. Det är i princip bara dom största och mest populära som har det. Så så fort du tar dig till en lite mer avlägsen och mindre populär strand så finns det sannolikt ingen badvakt där. Men på vissa stränder som saknar badvakt så kan det åtminstone finnas en flagga som visar hur badförhållandena faktiskt är just då. Och då kan det vara bra att veta att grön flagg betyder att det är låg risk och att det är säkert att simma och bada, gul flagga betyder måttlig risk för strömmar och vågor och röd flagga betyder mer eller mindre att det är förbjudet att bada.
Sen finns det en vit flagga med maneter på också. Och den varnar för att det kan finnas just maneter i vattnet kring stranden. Och det är ju inte vilka maneter som helst vi pratar om. På Gran Canarias stränder kan det nämligen plötsligt dyka upp Portugisiska örlogsmaneter. Och det här är ena riktigt tråkiga rackare att ha att göra med och man ska göra sitt yttersta för att undvika kroppskontakt med dom. Och är du nyfiken på att höra mer om dom här maneterna så kan jag rekommendera dig att du lyssnar på avsnitt #33 av Gran Canaria Podden.
Hur undviker man badolyckor på Gran Canaria?
Så hur undviker man att bli en del av den extremt tråkiga drunkningsstatistiken på Kanarieöarna då? Ja grundtipset för att undvika badolyckor på Gran Canaria är så klart att anpassa sitt baderi efter förutsättningarna som råder på stranden OCH din egna fysiska förmåga.
Det sämsta tänkbara scenariot för bad på Kanarieöarna är väl kanske det här då:
Du är lite till åren och din balans och fysiska förmåga är, så klart, inte densamma som när du va ung och spänstig MEN det saknar du så klart helt och hållet självinsikt om. Du har åkt ut till en avlägsen klippstrand eller stenstrand långt ifrån vågbrytare och badvakter för att få lite ensamtid, dricka sangria och njuta av livet där det inte finns en kotte så långt ögat kan nå. Du ligger där och jäser på en klippa så nära havet att du känner stänket från jättevågorna som rullar in. Och du tänker att ett dopp i Atlanten kommer bli kanon mot baksmällan från igår. Om inte annat så kanske det kan ersätta medicinen som du glömde att ta mot det höga blodtrycket som du har dragit på dig de sista åren.
Ja sämre badförutsättningar får man kanske leta efter. Och är du dessutom lite dålig på att simma så har du ganska dåliga odds. Och råkar du dessutom vara man…ja det ska vi inte ens snacka om…då är det mer eller mindre kört by default…då har du både statistiken och oddsen emot dig och risken är överhängande att du istället blir en del av statistiken. Och det finns ju roligare statistik att bli en del av om man säger så.
Nej ta för vana att studera stranden och havet när du kommer dit. Speciellt om du åker till någon av stränderna som inte har vågbrytare. Är det strömt? Är det vågor? Vad säger flaggan? Finns det badvakter? Och ta för vana att känna efter din dagliga form också. Känner du dig trött eller svag? Är du bakis från igår eller är du fortfarande på pickalurven av alkohol från spritlunchen på golfbanan tidigare på dagen?
Egentligen är det inte så konstigt. Det är ungefär såhär man brukar bete sig när man kör bil eller motorcykel. Man anpassar farten efter väglaget och man anpassar hur många mil man kör i sträck om man är sliten eller har ont i ryggen. Samma tänk appliceras med fördel när man badar i havet på Gran Canaria. För precis som i trafiken så dör det massor av människor i havet. Och med tanke på att fler människor dör av drunkningsolyckor än i trafiken på Kanarieöarna så är det än viktigare att applicera det här tänket på stränderna här.
De flesta drunkningsolyckor sker när det är röd flagg men folk ändå väljer att bada. Så bara genom att undvika det så har du förbättrat dina odds en smula. Å vet du med dig att du inte är som fisken i vattnet så lägg dig i närheten av badvaktens torn så finns hjälpen åtminstone nära om det skulle behövas. Och vet du med dig att du har lite dålig balans, ja men då kanske det är bäst att välja en strand som har vågbrytare där du slipper bli omkullkastad om vartannat.
Två saker som man alltid ska försöka undvika är att bada ensam på stränder där det inte finns nå folk eller väldigt lite folk och att bada när man är onykter. Vi vet ju alla vad som händer med omdömesförmågan när vi har fått lite innanför västen. Då blir vi plötsligt Michael Phelps i vattnet och kan tämja Poseidon med vänsterhanden alla dagar i veckan…
Vad kan man göra om strömmen griper tag om en?
Vad kan man göra om man skulle bli tagen av en stark ström som drar en utåt havet? Ja skulle det ske så är det så klart läskigt och instinktivt kan man ju vilja simma så fort man kan mot strömmen och kortaste vägen mot land. Men det är sällan det bästa alternativet. Risken att man gör av med all sin energi och blir utmattad är stor. Särskilt om strömmen är stark.
Det viktigaste i dom här situationerna är att man behåller sitt lugn och inte grips av panik. På så vis gör du inte av med en massa onödig energi genom onödiga rörelser och okontrollerad andning. Och det här tipset är ju så klart mycket lättare sagt än gjort men det man ska komma ihåg, och som kan skänka ett lugn om det här skulle ske, är att dom här strömmarna oftast inte går särskilt långt ut.
Så även om strömmen är stark och det känns läskigt att följa med strömmen ut en bit så kommer strömmen att avta var det lider. Det här betyder att man alltså lugnt kan följa med strömmen ut tills den avtar för att sen simma in mot land där det inte är strömt istället.
Ett annat sätt att lösa situationen är att direkt försöka simma ur strömmen så man kommer bort från den. För som sagt, oftast så är strömmen bara en i del eller delar av vattnet vid stranden och kommer man bara ur strömmen så kan man sen simma i lugn och ro mot stranden igen. Och enklaste sättet att komma ur strömmen är att simma en liten bit parallellt med stranden. När du väl är ur strömmen så kan du lugnt och försiktigt börja simma mot land igen.
Skulle det vara vågor i vattnet så kan du använda dom till din fördel och spara på din egen energi genom att låta vågen lyfta dig och simma med vågen mot land. När vågen sen drar sig tillbaka så vilar du en smula för att sen fånga nästa våg.
Har du möjlighet så ropa och signalera på hjälp så gör det INNAN du blir utmattad och får svårt att andas. Vinka med en arm och använd så stora och tydliga rörelser som möjligt så att det blir lättast möjligt för dom på stranden att uppfatta din signal.
Skulle du bli helt utmattad där ute i vattnet så kan det vara bra att komma ihåg att vi faktiskt flyter när vi lägger oss på rygg och slappnar av. Så om du behöver, lägg dig på rygg en stund, få tillbaka andningen och samla dina krafter och fortsätt igen när du känner att du har fått tillbaka energin och lugnet. Atlanten är ju faktiskt relativt salt så man flyter ju ganska bra där. Även såna som jag som annars tycker att det är svårt att flyta.
Vad kan man göra om man ser någon som håller på att drunkna i havet?
Vad kan man göra om man ser någon som är i nöd i havet då? Ja skulle du se någon som är i nöd ute i vattnet och väljer att ge dig ut och försöka rädda personen så uppmärksamma först någon annan på stranden om att en person är i nöd och att du kommer att ge dig ut. Ta sedan med dig ett föremål som du kan använda som den ”förlängda armen”. Dvs ett föremål som du kan räcka fram till personen som är i nöd och som eventuellt har panik. På så vis undviker du att personen klamrar sig fast i dig och drar ner dig under vattenytan när du kommer fram till personen. Det kan vara i princip vad som helst. En livboj, en öhandduk, en pinne, en luftmadrass eller vad som helt som råkar finnas i närheten och som man kan använda som en förlängd arm. Och slutligen, undvik själv strömmen. Ta dig istället ut till personen i nöd via områden i vattnet vid sidan av strömmen.
Hur ser man att någon håller på att drunkna?
Hur ser man att någon håller på att drunkna då? Ja det kan ju tyckas som en löjlig fråga men faktum är att det kanske inte alltid ser ut som man tror. På film lär vi oss att någon som håller på att drunknar skriker högt och vevar med armarna likt ett propellerplan men så ser det inte riktigt ut i verkligheten och drunkningsexperten Andreas Claesson vid Göteborgs universitet förklarade för Aftonbladet i en artikel att han ”tror att antalet drunkningsolyckor skulle minska radikalt om fler hade kunskapen om hur en drunkning faktiskt ser ut”.
Största anledningen till att drunkningar inte ser ut som på film är för att man i verkligheten får svårt att andas när man blir trött och utmattad. Och funkar inte andningen så får man inte fram ett pip. Och istället för att veva med armarna så rör sig armarna instinktivt utåt för att hålla huvudet ovanför vattenytan.
Därför drunknar de allra flesta i tystnad faktiskt. Här lär vi oss återigen att man bör signalera INNAN man blir utmattad och får problem med andningen.
Så ser du någon som har huvudet långt ner i vattnet och munnen precis vid ytan, eller någon som har huvudet bakåtlutat med munnen öppen, eller någon som inte rör sig framåt eller bakåt och ligger lodrätt i vattnet, eller någon som försöker vända sig på rygg eller ”klättra” uppåt i vattnet eller hyperventilerar. Ja då finns det en chans att personen faktiskt håller på att drunkna. Det kan vara värt att lägga på minnet.
Och med det mina vänner hoppas jag att jag har svarat på frågorna vilka riskerna är med att bada på Gran Canaria, hur många som råkar illa ut och hur man kan undvika att bli en del av den ypperligt tråkiga statistiken.
Som sagt. Det här poddavsnittet va inte ämnat att skrämma upp någon eller avråda någon från att åka till Gran Canaria för att bada. Tvärt om faktiskt. Det finns fantastiska badalternativ för alla typer av människor på Gran Canaria. Det viktiga är att man är medveten om riskerna och tar vettiga beslut därefter. Och nu vet du vilka de största riskerna är. Nu kan bara du anpassa ditt baderi på bästa sätt efter dina egna förutsättningar. Och skulle olyckan vara framme så vet du på ett ungefär vad du kan göra för att göra det bästa av situationen. Och så hoppas jag innerligt att jag aldrig behöver läsa i tidningarna framöver att en skandinav omkommit i en drunkningsolycka på Kanarieöarna.
Och hjälp gärna andra att göra vettiga val när det ska badas i havet på Kanarieöarna. Sprid den här informationen till dina nära och kära som ska besöka dom lyckliga öarna. För precis som med Caliman så är det många som är olyckligt ovetandes. Som inte känner till riskerna och som därför kan få en väldigt obehaglig överraskning. Och har man otur så kan det bli den sista överraskningen man får i livet. Så snacka med dom eller varför inte skicka länkar från Gran Canaria Podden till dom så att dom själva kan förkovra sig i den där lilla Gran Canariska skatten som vi bygger här tillsammans.
Och om du ändå skickar lite Gran Canaria Podden-länkar till dina vänner och bekanta så kan du ju passa på att berätta för dom att dom likväl kan börja följa podden i sin podcastspelare så att dom får en liten notis i sin telefon när nästa avsnitt släpps. Och glöm för bövelen inte att berätta att det är smidigt så det förslår.
Och Gran Canaria Podden finns ju även på Facebook. Där läggs det ut lite blandat och lite behind the scenes och liknande kan man väl säga. Så har du inte klickat in dig där än så är det hög tid att göra så. Bara sök på Gran Canaria Podden på Facebook så hittar du sidan där.
Vi säger så. Tusen tack för att du har lyssnat på veckans avsnitt. Du är mjölken. Ta det lugnt i vattnet så hoppas jag att vi hörs nästa vecka igen.
Ok amigos, que tengan un buen dia.
Hasta luego.
Ciao!